ced

Har precis skrivit ett CV, men vart ska man göra av det? Finns knappt några jobb på den här ön. Ska i alla fall söka det jag hade förra sommaren. Annas blir det väl fastlandet. 
Klockan tickar och jag måste bege mig till stallet. Hejs!

När jag kom till stallet idag runt lunchtid så var Filip på riktigt bushumör!

Ser ut som om han försöker få med hagkompisen Älvan men lyckas inte så jätte bra.

I hagen bredvid ser dom iaf ut att vilja vara med. Gulligull!

Man ser rätt så väldigt tjock ut i vita ridbyxor..

80 cm ser jätte lågt ut ju!

Orkade egentligen inte rida men kunde ju inte bara låta honom stå efter tävlingen igår. Han lär ju ha träningsvärk. I alla fall så knatade vi iväg till ridhuset och red lite. Han kändes lite stel till en början så ja han hade nog träningsvärk så vi tog det lite lugnt. Men det blev ändå rätt mycket trav och lite galopp i båda varven tills han kändes mjukare.

---

Testade ett tvådelat gummibett och tyckte att han kändes rätt bra på det. Innan har jag haft vanligt tredelat med rörliga ringar och ett med fasta ringar. Han går bäst på det med fasta men det är väl för att det är skarpare. Dock inte alls särskilt starkt egentligen. Vill inte rida för mycket på de starkare betten för det förstör mer än gör nytta, så det starkaste jag vill rida med är tredelat med fasta ringar.

Har testat kimblewick förut men efter att ha ridit på det blev han stum i munnen när man gick över till vanligt tredelat igen, så det är inget jag rekomenderar!

Och kandar med delta ringar. Visst går han riktigt bra på det men det blir sämre effekt med de mildare betten efteråt..

Förstår om många ser det som en lösnig att skaffa ett starkare bett till en stark häst. Men det skulle jag aldrig gjort. Enligt mig gör det bara hästen ännu starkare och tillslut kommer det aldrig gå att rida på vanliga bett. Så det bästa är att träna lydnad med ett "snällare" bett. För man strävar ju trots allt efter att få en så lyhörd häst som möjligt så varför förstöra dem i munnen med de skarpa betten?

Vet inte heller vad jag vill med mitt liv. Fast ändå vet jag. Jag vill hålla på med hästar, det är en sak som är säker. Komma ifrån ön ett tag skulle behövas för att sedan komma tillbaka och känna hur mycket man saknat stället. Men samtidigt vill jag inte lämna Filip här helt själv. Jag känner mig inte klar med honom på långa vägar. Över sommaren stannar jag i alla fall här. Eller det blir säkert hela året ut. Ajaaa nu behöver jag inte tänka mer på det för tillfället. Måste lägga mer energi på det som ska vara klart innan sommaren.. Hej..

Men i vilket fall så tänker jag inte ge upp förrän jag nått mina mål (som jag vet han klarar av)! Allt blir lättare när jag slutat skolan, har jobb, körkort och pengar. Då kan man satsa!

Funderar på om jag ska vara med på cm-hoppningen i helgen. Kommer bli sjukt nervös trots att det inte är någon riktig tävling men man vet aldrig med Filip om han fegar ur eller inte. Men det återstår att se.

Efter det åkte vi iväg för att ha hästens utbildning som alla andra onsdagar. Då gick vi igenom olika sätt att linda ben. Sen fick jag ride en ponny-häst. Kändes jätte konstigt och gick inte speciellt bra. Hon hittade inte balansen och jag höll typ för mycket i henne i uppvärmningen. Men det kändes som om hon skulle tippa framåt om jag inte höll i henne.

Tänkte bara skriva lite om hur Filip varit under de åren jag haft honom så jag får en bättre bild av hur mkt/lite han utvecklats med mig.

Filip 3 år. Tränas inför 3års testet. (Inte när jag haft honom)

Fick gångartsdiplom. Alltså klass 1.

Därefter vet jag inte riktigt vad han fått göra men han har ridigt endel i alla fall.

Sen blev han utlånad. Tjejen ramlade av och blev rädd så det blev inte så mycket ridning. Hon tyckte också att Filip inte klarade av att tränas med sin patellaupphakning så efter ett tag lämnade hon tillbaka honom. Efter det vet jag inte hur mycket ridning det blivit. Men vet att det inte var alls mycket de senaste åren innan jag fick honom på foder. 

Här är han 8 år och kanske andra gången jag ska rida honom. Red bara ut då och ställde inga krav. Han var ganska tittig men lugnade ner sig fort. Var fin i munnen och "oförstörd".

Bara några veckor efter det åkte vi på ridläger. Där var han väldigt snäll men lite lat och seg. Ställde inga höga krav.

Sedan fick han åka med mig in till stan när jag började skolan.

Vi red bara dressyr på lektionerna och både jag och Filip trivdes med tränaren. Inga krav. Red mycket lugnt med honom och longerade mycket. Gick helt ok.

Så blev det jullov och jag flyttade hem honom till ett stall närmre mig. Han var väldigt "unghästig" i sin gång och var väldigt ostyrbar.

Var med på en cm-hoppning som gick helt åt skogen. Vägrade ut oss totalt. Han var rädd för allt!

Efter det så började allt gå åt fel håll i hoppningen. Ingenting funkade där. Han vägrade vara med och jag flög hit och dit som en vante. + att hans hoppsadel satt och klämde hela tiden så jag fick se till att vi hittade en annan.

Longerade nästan varannan dag för att jag verkligen inte hade någon lust att rida. Hade ramlat av så mycket och det gick bara såå dåligt hela tiden.

Men mot våren kom vi igen och började hoppa lite smått. Istället för att vägra började han hoppa STORA språng så han kunde vara säker på att inte nudda de farliga bommarna.

Så kom sommaren och då red vi mest ut och bara hade kul!

Så började skolan med ridläger igen. Började gå lite bättre då men han var rätt tjafsig i munnen. Hade kollat tänder men han slet ur tyglarna ur händerna på mig. I hoppningen var han väldigt osmidig och kom hela tiden fel på hindrena. Väldigt seg och ovillig i dressyren.

Vi började åt minstone få bättre kontakt och han såg mig som "tryggheten" i stressiga/läskiga situationer.
Världens mysigaste häst är han!

Det gick upp o ner hela tiden. Gick knappt att få honom i form när vi red ut. Sket totalt i mig och rätt som det var kunde jag ligga på marken.

Så var det hela vintern. Gick inge vidare så jag tappade mer och mer lust.

Efter årsskiftet började jag ut och galoppera mer och hoppa i skogen och fick fram honom. Då började han mjukna mer och koncentrera sig. Han började få allt mer ork.

Men sen gick det nedåt igen fram till sommaren..

Jag hade varit borta på praktik och så när jag kom tillbaka hade han inte blivit riden och så när en annan tjej skulle rida hade han tydligen blivit "galen" så jag longerade innan jag hoppade upp. Han var trög men rätt pigg. Annars som vanligt. Stel.

Tjock också.

Tog hjälp av en duktig dressyrtränare som gav mig många bra tips och då började det gå bättre.

Hopptränade för henne också och det gick faktiskt riktigt bra! Han hade framåtbjudning och var känslig för hjälperna.

Så var det dags för skola igen. Jag började rida varannan gång på en ridskola på andra hästar och varannan hoppning på Filip. Det började gå mycket bättre i både dressyren och hoppningen

När hovslagaren skulle lyfta Filips petellaupphaknings ben så fick han en upphakning och träffade i ansiktet på hovis. Oooops! Det är första gången jag inte varnar om benet innan han ska lyfta det. Självklart så händer det just då.

Släppte ut Kiddo, Catch och Filip idag. Blåsigt var det så kom en aning sent till stallet (halv 9). Men det gjorde inget för hästarna eftersom dom får mat inne av stallägarna innan dom går ut + att det var väldigt kallt och blåsigt ute.

Red i ridhuset idag. Hoppade lite eftersom Filip inte fått hoppat sen lektionen för Lisa. Gick helt okej. Han var pigg, jobbade på bra och snart sitter galoppombytena perfekt! Bara det att när han inte rättar till galoppen själv så gör jag det med hjälp av spöet och då blir det lite bakut sparkar hehe. Men det är bara positivt att spöet ger effekt.

Nu sitter jag hemma i stan och smaskar på en chokladkaka jag just köpt för mina sista slantar. Förstår inte hur jag kunnat bli så fattig! Jag som haft gott om pengar ända sen i somras. Aja life goes on ;)

Tycker man slösar allt för mycket tid här i sverige på vintrarna när det knappt går att göra något och det blir dubbelt så mycket arbete med all snö! Ja tack till att flytta utomlands

Brukar aldrig ha otur fredag den 13 men idag har jag faktiskt haft endel otur. Börjar med att försova mig en timme. Sen när jag kommer hem och är vrålhungrig, kokar makaroner, ser att ketchupen är slut och finns inget att ha till. Kul.. Men tänkte att det går väl att äta utan ändå. Är helt pank den här månaden så kan inte heller köpa något. Och sen tappar jag ut alla makaronerna på golvet.. Som tur var så hade jag yoghurt och macka så jag slapp svälta ihjäl ;)

Bara för jag tycker det är sååå kul att köpa mat.

Efter att jag bytt bett till ett större har han slutat tjafsa i munnen. Tackar Liselott som märkte att det var lite för litet. Ibland känner man sig så dum som inte kommit på det tidigare. Stackars häst.. Men nu är allt i sin ordning så nu är det bara att tuta och köra!

Idag blev det ett lugnt pass i ridhuset. Vädret är för jävligt då hästarna var lite spända så det var ingen idé att jobba för mycket.

Var rätt mycket upptagen runt jul och så sista veckan på lovet åkte jag till Kalmar och var där några dagar.

Åkte till ridhuset på hoppträning med Filip tillsammans med Ida. Gick bra! Han gör mycket framsteg men gör fortfarande endel missar. Men han är duktig ändå med tanke på att det inte ens gick att komma över en bom första gångerna och han verkligen inte ville och orkade. Och jag då, som åkte av minst tre gånger varje träning.

Planerar att vara med på en clear round den 11 feb om allt flyter på tills dess. Hur som helst så tror jag inte riktigt att det kommer gå vägen men någon stans ska man ju börja. Skämt ut sig har man ju gjort förr.

Nu ska jag iväg till stallet, mocka och rida osv. Sen åker jag hem till mor och far för att fixa min nya mobil så jag kan börja använda den. När jag kan det så kommer jag bli mer aktiv på bloggen med bilder osv.

Pusshej!