ced

Tänkte bara skriva lite om hur Filip varit under de åren jag haft honom så jag får en bättre bild av hur mkt/lite han utvecklats med mig.

Filip 3 år. Tränas inför 3års testet. (Inte när jag haft honom)

Fick gångartsdiplom. Alltså klass 1.

Därefter vet jag inte riktigt vad han fått göra men han har ridigt endel i alla fall.

Sen blev han utlånad. Tjejen ramlade av och blev rädd så det blev inte så mycket ridning. Hon tyckte också att Filip inte klarade av att tränas med sin patellaupphakning så efter ett tag lämnade hon tillbaka honom. Efter det vet jag inte hur mycket ridning det blivit. Men vet att det inte var alls mycket de senaste åren innan jag fick honom på foder. 

Här är han 8 år och kanske andra gången jag ska rida honom. Red bara ut då och ställde inga krav. Han var ganska tittig men lugnade ner sig fort. Var fin i munnen och "oförstörd".

Bara några veckor efter det åkte vi på ridläger. Där var han väldigt snäll men lite lat och seg. Ställde inga höga krav.

Sedan fick han åka med mig in till stan när jag började skolan.

Vi red bara dressyr på lektionerna och både jag och Filip trivdes med tränaren. Inga krav. Red mycket lugnt med honom och longerade mycket. Gick helt ok.

Så blev det jullov och jag flyttade hem honom till ett stall närmre mig. Han var väldigt "unghästig" i sin gång och var väldigt ostyrbar.

Var med på en cm-hoppning som gick helt åt skogen. Vägrade ut oss totalt. Han var rädd för allt!

Efter det så började allt gå åt fel håll i hoppningen. Ingenting funkade där. Han vägrade vara med och jag flög hit och dit som en vante. + att hans hoppsadel satt och klämde hela tiden så jag fick se till att vi hittade en annan.

Longerade nästan varannan dag för att jag verkligen inte hade någon lust att rida. Hade ramlat av så mycket och det gick bara såå dåligt hela tiden.

Men mot våren kom vi igen och började hoppa lite smått. Istället för att vägra började han hoppa STORA språng så han kunde vara säker på att inte nudda de farliga bommarna.

Så kom sommaren och då red vi mest ut och bara hade kul!

Så började skolan med ridläger igen. Började gå lite bättre då men han var rätt tjafsig i munnen. Hade kollat tänder men han slet ur tyglarna ur händerna på mig. I hoppningen var han väldigt osmidig och kom hela tiden fel på hindrena. Väldigt seg och ovillig i dressyren.

Vi började åt minstone få bättre kontakt och han såg mig som "tryggheten" i stressiga/läskiga situationer.
Världens mysigaste häst är han!

Det gick upp o ner hela tiden. Gick knappt att få honom i form när vi red ut. Sket totalt i mig och rätt som det var kunde jag ligga på marken.

Så var det hela vintern. Gick inge vidare så jag tappade mer och mer lust.

Efter årsskiftet började jag ut och galoppera mer och hoppa i skogen och fick fram honom. Då började han mjukna mer och koncentrera sig. Han började få allt mer ork.

Men sen gick det nedåt igen fram till sommaren..

Jag hade varit borta på praktik och så när jag kom tillbaka hade han inte blivit riden och så när en annan tjej skulle rida hade han tydligen blivit "galen" så jag longerade innan jag hoppade upp. Han var trög men rätt pigg. Annars som vanligt. Stel.

Tjock också.

Tog hjälp av en duktig dressyrtränare som gav mig många bra tips och då började det gå bättre.

Hopptränade för henne också och det gick faktiskt riktigt bra! Han hade framåtbjudning och var känslig för hjälperna.

Så var det dags för skola igen. Jag började rida varannan gång på en ridskola på andra hästar och varannan hoppning på Filip. Det började gå mycket bättre i både dressyren och hoppningen